Social isolering – onaturligt och utmanande för människan

Den tydligaste rekommendation som vi fått av myndigheterna i Sverige är att tvätta händerna och hålla social distans. Men social distans kan också leda till social isolering och hur hanterar vi den? Hur ser vi till att social distans inte innebär social isolering helt enkelt.

Vi människor är skapade för att vara i kontakt med varandra. Vi behöver närhet, kontakt och vi behöver lugna och dela våra känslor och emotioner med andra. I forskningen inom neurovetenskap  och anknytning kallas detta för ”coregulation”. På svenska kan vi kalla det för ”samreglering”. Samreglering betyder att vi delar våra känslor med de vi känner oss trygga med och då lugnar vi vårt nervsystem. Utmaningen vid social isolering är att om vi inte har våra nära och kära hos oss och därför inte kan sträcka oss ut efter den andre för att få skydd, tröst och stöd, kan vi reagera negativt, bli mer oroade, stressade och försvarsinställda. Vi människor är gjorda för närhet och kontakt med varandra. Ensamma klarar vi oss inte och ensamhet skapar därför oro och rädsla.

Ensamhet är oftast skön när vi väljer den själva men när vi tvingas till ensamhet tar det inte lång tid förrän vi börjar påverkas. Vi blir kanske mer osäkra på oss själva, undrar varför ingen hör av sig, Vi kanske frågar oss varför vi inte är betydelsefulla. Existentiella frågar kan också dyka upp. Vad är meningen med mitt liv egentligen?  Som en av mina döttrar sa som lever ensam i London, ”Jag borde ha skaffat mig en pojkvän innan det här, sedan kanske det blir för sent”. Många av oss kan få katastroftankar och ibland kan det vara svårt att vända oss till de som är nära oss för att få stöd när vi blir som mest sårbara. Vi stänger då in rädslan i oss själva för att inte vara en belastning.

Det krävs alltså en hel del av oss för att inte gå in i för mycket av isoleringens negativa sidor och se till att vi inte skadas för mycket av isoleringen. Kroppen vill bli hållen och känna sig trygg med dem som vi litar på. Om vi inte engagerar oss i att söka kontakt, och vi blir för isolerade, kommer vår kropp att reagera med negativitet för att vi inte kan samreglera våra känslor med någon vi är trygg med. Lever vi till exempel helt ensamma utan mänsklig kontakt utan någon som finns där som kan lugna mina emotioner är risken stor att vi går in i nedstämdhet, negativa tankar och känslor.

Vårt mänskliga, grundläggande behov av en trygg anknytning finns invirat i vårt nervsystem. Vi behöver få vara i kontakt med andra människor, det är vår naturliga drivkraft så när vi går emot detta naturliga behov med att tvinga oss att inte vara i kontakt, inte röra vid varandra och hålla distans – gör det ont i oss. Kanske är det därför vi känner oss lite tröttare, lite ledsnare. Vi är inte vana vid att ha det så här med varandra.

Det gäller alltså att undvika så många av de negativa konsekvenserna som möjligt av isoleringen. Samreglering och kontakt med andra gör att vi blir mer positiva, generösa och hoppfulla.

Hur kan vi skapa kontakt trots social isolering och distans?

Som tur är finns det idag bra hjälpmedel för att ”nästan” träffa andra trots isolering. Det är viktigt att vi nu mer än någonsin använder Facetime, Skype, Zoom eller något annat verktyg för att prata med de som står oss nära online. Genom video ser vi den andre, hör dennes röst, ser dennes ansiktsuttryck. Mail och sms kan vi gärna undvika då vi inte har möjlighet att höra den andres röstläge, se dennes ansiktsuttryck. Telefon är lite bättre eftersom vi då i alla fall hör den andres röst, vilket kan trygga och lugna ganska bra, men allra bäst är att försöka se den andre, om än genom en skärm.

När vi ser den andre genom skärmen kan vi prata med varandra om våra behov av kontakt.  ”Om jag satt bredvid dig nu skulle jag krama dig, eller ta din hand. Då skulle du känna min värme”. Vi människor har en fantastisk förmåga till fantasi som vi kan använda för att skapa känslor inom oss. Bara genom att föreställa oss till exempel en kram kan vi känna den andres kärlek och värme. Om vi tänker på något som vi upplever som gott så vattnas det i munnen. Om vi tänker på en härlig solig sandstrand känner vi lugn i kroppen. Nu är tiden då vi kan använda dessa knep för att skapa positiva känslor inom oss. Fantisera ihop med den du pratar med, eller kanske för dig själv en stund. Det kan aldrig ersätta att verkligen uppleva det, men det kan skapa känslor i närheten av denna upplevelse.

Så tänk på att prata om känslor med varandra. Kanske ät frukost eller middag ihop med den andre på videolänk och skapa så mycket som möjligt av en vardag. Umgås en stund. Var närvarande i mötet. Berätta hur det känns när du ser den andre. Prata om minnen ni har tillsammans, planera framtiden ihop, sätt upp mål att längta till. Men var också i nuet – hur känns det just nu? Vad händer i dig just nu? Trösta, stötta och lyssna på den andre precis som du skulle gjort om ni träffades live. 

Lever du helt ensam kan en bra idé vara att läsa böcker och se på filmer som du tycker om och som ger dig en känsla av gemenskap och samhörighet. Du delar en annans berättelse och det kan ofta vara skönt och berikande. Strunt i för mycket skrämmande nyheter och tunga, våldsamma serier på Netflix som bara spär på oro, stress och känslan av maktlöshet. Förebygg negativitet genom att sträcka dig ut mot andra, berätta för dem att de är viktiga, gå en promenad, ring och prata en stund. Vänta inte på att andra tar kontakt med dig, dra dig inte undan. Vi behöver alla varandra, och det finns ofta någon att ta kontakt med. På det sättet lugnar vi vårt nervsystem, tar hand om våra anknytningsbehov och stärker vårt immunförsvar.

Den egna tiden, ensamheten, kan den vara positiv?

En sak som kan vara bra att göra när man är ensam är att meditera – om man tycker om det, eller har lust att prova. När man är ensam och isolerad finns en möjlighet att skapa mer närvaro tillsammans med sig själv. Meditation kan ge en känsla av kontakt i något större som också det kan kännas tröstande. För många troende är det just den kontakten som ger tröst. Jag är inte ensam, det finns en högre makt som ser mig, finns där, tar hand om mig.

Att vara i ett tillstånd av medvetet närvarande, eller att göra meditationer med inriktning mot ”Kärleksfull vänlighet” (”Loving Kindness”) och ”Compassion” meditationer är ett sätt att lugna vårt nervsystem. Det finns mängder av guidade meditationer att hitta på nätet. Leta tills du hittar någon person vars röst du tycker om att lyssna på. Det är inte alls samma sak som att vara i kontakt med dem vi verkligen känner oss trygga med men vi kan på sätt och vis starta en ny relation med någon som vi kan se på, lyssna på och som vi uppfattar som vänliga och varma. Idag är det många meditationslärare som ger gratis meditationer online och det finns många möjligheter att delta i grupper, webinars och andra events med människor som deltar över hela världen. Även det kan skapa en känsla av sammanhang, kontakt och gemenskap.

Kost, motion är också viktigt. Skapa rutiner för det, stig upp samma tid som om du skulle gått till jobbet, gör dig klar, gör iordning en plats som du jobbar på i hemmet kan vara bra – och sedan, ta pauser för en kopp kaffe, en promenad, lunch. Precis som om det skulle varit en vanlig arbetsdag utan isolering. Försök upprätthålla så mycket av normala och vardagliga rutiner som möjligt. Se gärna till att komma ut under dagen så att du får solljus. Var i och lyssna på naturen – också det lugnar och ger oss en känsla av kontakt och samhörighet.

Kanske kan detta vara en tid då du sätter igång med något projekt du inte har haft tid med förut, lära dig ett instrument, skriva poesi, – tapetsera om. Det kreativa och skapandet är också viktigt för vårt välbefinnande. Kanske kan detta vara ett tillfälle att engagera sig i något volontärarbete? Också det skapar välbefinnande. Det ger oss glädje och meningsfullhet när vi är generösa och bidrar till att förbättra världen.

Att plötsligt få mer tid med varandra, härligt eller outhärdligt?

För många har mer tid med barn och familj inneburit en känsla av starkare band till varandra, glädje och trygghet. Man slipper stress till och från jobb om man jobbar hemma. Man få mer tid med varandra och det är något som de flesta har saknat och därför uppskattar stort. Man vill kanske inte ens tillbaka till det som var innan krisen. Livskvalitén har ökat. Det finns ingen stress kring alla måsten. Efter som rekommendationen är att stanna så mycket som möjligt hemma kan detta bli en tid att landa och hitta just ”hem”. Kanske finns tiden nu äntligen att ha de där middagarna ihop med barnen, eller med varandra. Men även här gäller att skapa rutiner och struktur för dagarna. När jobbar vi och när är vi lediga? Ta pauser tillsammans för fika och lunch. Om det här skapar mycket oro i parrelationen eller i familjen är det viktigt att här ge mycket mer tid för samtal, stöd och tröst.

Det är en kris vi går igenom. På individnivå, på en kollektiv och global nivå. Vi är inte alltid medvetna om hur vi reagerar i en kris och vi kan reagera väldigt olika. En del drar sig undan med sin oro, andra vill ha mer kontakt. Det som är viktigt att påminna sig är att vi alla är i kris nu. Oavsett om vi gillar att vara mer hemma eller detta nya liv som vi gått in i, eller inte. Det råder oro i vårt land och i världen. Det finns en stor ovisshet kring hur framtiden ska se ut efter att denna kris är över. Ett av de bästa råden människor kan få i en kris är att hålla i de vanliga rutinerna. Inte ens de kan vi hålla i särskilt bra i dessa tider, men vi kan göra vårt bästa för att skapa ett liv med rutiner och struktur. Det skapar den trygghet och förutsägbarhet som vi är extra beroende av när vi går igenom en kris. Kanske kan det där familjerådet som ni aldrig fått till, fungera nu.

Det är lätt att bli paralyserad av detta nu, men skapa också bilder för hur framtiden kan se ut, kanske sikta på ett mål i framtiden, något ni vill göra tillsammans som familj när detta är över. Hur vill ni att era barn och ni själva ska minnas den här perioden? Kanske finns det möjligheter att ta tid för varandra på nya sätt. Här finns utrymme till mycket kreativitet. Men, det kan också bli bråk, tjafs och irritation. Man har ingenstans att fly och ta vägen. Lyssna på varandras behov av utrymme. När vill din tonåring umgås? När passar det att ha gemensam tid, och när kan man få lite ensamtid? För många väcks nu en känsla av sorg, man sörjer det man hade som nu tagits ifrån en, det är något ni kan prata om med era barn. Hur det känns, vad de tänker, hur de reagerar och sen prata med varandra om det.

Din parrelation kan också påverkas av den här krisen, på både positiva och negativa sätt. Vi kan reagera på krisen på lite olika vis. En del av oss blir väldigt oroade, andra av oss stänger kanske mer av och väntar på att perioden ska gå över, så här gäller det att vara lyhörd för din partner. Om din partner verkar oroa sig eller drar sig undan, fråga hur det är, vad som händer, berätta att du är där och vill lyssna. Tänk på att det är trygghet och att få känna att man inte är ensam med dessa överväldigande känslor, som din partner behöver.  Tänk på att detta är en period som kan väcka stark oro i många av oss. Kanske har vi även äldre släktingar som vi oroar oss för, kanske vänner och släkt som är sköra och lättare blir sjuka.

Om du själv känner oro, dela det med din partner. Berätta vad som händer och stäng inte den andre ute. Här går det verkligen att sträcka sig ut efter den andre och visa att den behövs. Om relationerna inte varit så bra innan denna kris så blir de inte helt säkert bättre nu. Krisen kan förena och mer kontakt kan göra att vi kommer närmare varandra än tidigare. Men, det motsatta kan också hända. Konflikter som vi lyckats sopa under mattan tidigare kommer upp till ytan. Vi kan inte fly bort till jobb och andra aktiviteter längre. Vi umgås dagligen med varandra och har vi behov av egen tid och reflektion kan detta bli frustrerande. Hur kan jag säga till min partner att jag behöver få vara ensam, gå ut en promenad själv? Speciellt om min partner blir orolig av att jag söker mig bort. Negativa mönster i relationen kan nu bli mer tydliga än någonsin och man kan börja ifrågasätta sin relation på allvar.

Det är en utmanande tid för oss alla och i den behöver vi också ibland sänka kraven på varandra. Det kommer inte vara för evigt, det är viktigare att du lyssnar på din partner eller din tonåring, eller ditt lilla barn, än att det måste vara rent i köket och att skorna står snyggt i hallen. Använd tiden ni fått till mer kontakt. Se detta som ett gyllene tillfälle, en gåva.

Tänk också på att det fortfarande möjlighet att söka sig till familjerådgivning, familj eller parterapi om man känner att situationen blir för svår hemma. Ta hjälp om konflikterna blir för stora. Många erbjuder samtal över videolänk om det är svårt att ge sig iväg eller om man helst undviker det.

Marianne Gustafsson är en erfaren par- och familjeterapeut och verksam i det egna företaget Livsverk. Hon är utbildad socionom, leg psykoterapeut, certifierad EFT-terapeut, handledare och lärare i psykoterapi.

www.livsverk.se