Att plötsligt få mer tid med varandra, härligt eller outhärdligt?

För många har mer tid med barn och familj inneburit en känsla av starkare band till varandra, glädje och trygghet. Man slipper stress till och från jobb om man jobbar hemma. Man få mer tid med varandra och det är något som de flesta har saknat och därför uppskattar stort. Man vill kanske inte ens tillbaka till det som var innan krisen. Livskvalitén har ökat. Det finns ingen stress kring alla måsten. Efter som rekommendationen är att stanna så mycket som möjligt hemma kan detta bli en tid att landa och hitta just ”hem”. Kanske finns tiden nu äntligen att ha de där middagarna ihop med barnen, eller med varandra. Men även här gäller att skapa rutiner och struktur för dagarna. När jobbar vi och när är vi lediga? Ta pauser tillsammans för fika och lunch. Om det här skapar mycket oro i parrelationen eller i familjen är det viktigt att här ge mycket mer tid för samtal, stöd och tröst.

Det är en kris vi går igenom. På individnivå, på en kollektiv och global nivå. Vi är inte alltid medvetna om hur vi reagerar i en kris och vi kan reagera väldigt olika. En del drar sig undan med sin oro, andra vill ha mer kontakt. Det som är viktigt att påminna sig är att vi alla är i kris nu. Oavsett om vi gillar att vara mer hemma eller detta nya liv som vi gått in i, eller inte. Det råder oro i vårt land och i världen. Det finns en stor ovisshet kring hur framtiden ska se ut efter att denna kris är över. Ett av de bästa råden människor kan få i en kris är att hålla i de vanliga rutinerna. Inte ens de kan vi hålla i särskilt bra i dessa tider, men vi kan göra vårt bästa för att skapa ett liv med rutiner och struktur. Det skapar den trygghet och förutsägbarhet som vi är extra beroende av när vi går igenom en kris. Kanske kan det där familjerådet som ni aldrig fått till, fungera nu.

Det är lätt att bli paralyserad av detta nu, men skapa också bilder för hur framtiden kan se ut, kanske sikta på ett mål i framtiden, något ni vill göra tillsammans som familj när detta är över. Hur vill ni att era barn och ni själva ska minnas den här perioden? Kanske finns det möjligheter att ta tid för varandra på nya sätt. Här finns utrymme till mycket kreativitet. Men, det kan också bli bråk, tjafs och irritation. Man har ingenstans att fly och ta vägen. Lyssna på varandras behov av utrymme. När vill din tonåring umgås? När passar det att ha gemensam tid, och när kan man få lite ensamtid? För många väcks nu en känsla av sorg, man sörjer det man hade som nu tagits ifrån en, det är något ni kan prata om med era barn. Hur det känns, vad de tänker, hur de reagerar och sen prata med varandra om det.

Din parrelation kan också påverkas av den här krisen, på både positiva och negativa sätt. Vi kan reagera på krisen på lite olika vis. En del av oss blir väldigt oroade, andra av oss stänger kanske mer av och väntar på att perioden ska gå över, så här gäller det att vara lyhörd för din partner. Om din partner verkar oroa sig eller drar sig undan, fråga hur det är, vad som händer, berätta att du är där och vill lyssna. Tänk på att det är trygghet och att få känna att man inte är ensam med dessa överväldigande känslor, som din partner behöver.  Tänk på att detta är en period som kan väcka stark oro i många av oss. Kanske har vi även äldre släktingar som vi oroar oss för, kanske vänner och släkt som är sköra och lättare blir sjuka.

Om du själv känner oro, dela det med din partner. Berätta vad som händer och stäng inte den andre ute. Här går det verkligen att sträcka sig ut efter den andre och visa att den behövs. Om relationerna inte varit så bra innan denna kris så blir de inte helt säkert bättre nu. Krisen kan förena och mer kontakt kan göra att vi kommer närmare varandra än tidigare. Men, det motsatta kan också hända. Konflikter som vi lyckats sopa under mattan tidigare kommer upp till ytan. Vi kan inte fly bort till jobb och andra aktiviteter längre. Vi umgås dagligen med varandra och har vi behov av egen tid och reflektion kan detta bli frustrerande. Hur kan jag säga till min partner att jag behöver få vara ensam, gå ut en promenad själv? Speciellt om min partner blir orolig av att jag söker mig bort. Negativa mönster i relationen kan nu bli mer tydliga än någonsin och man kan börja ifrågasätta sin relation på allvar.

Det är en utmanande tid för oss alla och i den behöver vi också ibland sänka kraven på varandra. Det kommer inte vara för evigt, det är viktigare att du lyssnar på din partner eller din tonåring, eller ditt lilla barn, än att det måste vara rent i köket och att skorna står snyggt i hallen. Använd tiden ni fått till mer kontakt. Se detta som ett gyllene tillfälle, en gåva.

Tänk också på att det fortfarande möjlighet att söka sig till familjerådgivning, familj eller parterapi om man känner att situationen blir för svår hemma. Ta hjälp om konflikterna blir för stora. Många erbjuder samtal över videolänk om det är svårt att ge sig iväg eller om man helst undviker det.

Marianne Gustafsson är en erfaren par- och familjeterapeut och verksam i det egna företaget Livsverk. Hon är utbildad socionom, leg psykoterapeut, certifierad EFT-terapeut, handledare och lärare i psykoterapi.

www.livsverk.se