Pandemin har accelererat ett antal större förändringar i världen. Förändringar som behövt komma till stånd men inte fått tillräckligt med fotfäste. Att förändringstakten aldrig varit så hög som nu har vi pratat länge om, men nu kommer den öka och handla om andra saker än vi kunnat tro! Mycket kommer vara till gagn för planet och välmående men dessvärre förutspås en ökad psykisk ohälsa och det behöver prioriteras på agendan.

Förändrat arbetsliv

Konsultbyrån Global Worplace Network säger i sin prognos för arbetslivet efter corona att “anden är ute ur flaskan”, vi kommer vilja ha möjlighet att arbeta på distans och mobilt. En hindrande faktor har varit chefer med farhågan att den som inte syns inte heller arbetar. Utifrån era svar på frågorna vi ställde i förra numret av Sustain News får vi veta att innan corona var det ca 10% som jobbade hemma regelbundet, dvs 1 dag eller mer per vecka och under pandemin är det ingen som är heltid på jobbet. En del har svårt med fokus och disciplin medan andra har svårt att sätta gränser för sitt arbetande. Många beskriver fördelar som ett lugnare tempo, spar energi på minskat resande, mer tid med familjen, tar promenader och går ut i naturen. Baksidan är minskad social kontakt, svårare vara kreativ med kollegor, utmaning med hemmastuderande ungdomar som behöver stöd och man saknar snacket vid kaffemaskinen. Som med allt finns det för- och nackdelar. Men med ett gott lett förändringsarbete kommer vi kunna dra nytta av erfarenheterna för att skapa ett bättre vardagsliv efter pandemin. 

I rapporten The low touch economy gjord av Board of innovation förutspår man att företag kommer dra ner på kontorsyta och infrastruktur på arbetsplatsen. Istället kommer vi att skapa oss arbetsplatser hemma med specialutrustning och avancerad videoutrustning och med detta medföljer en förändrad livsstil. Och det kommer förutsätta nya policies och försäkringar. 

“Bli digital eller dö”

Att digitaliseringen fått sig en rejäl skjuts har nog inte undgått någon. Under en vecka i mars ökade Microsoft Teams antalet dagliga användare från 32 miljoner till 44 miljoner. I november 2019 hade de 20 miljoner användare. Almis vice VD Sara Brandt säger i en artikel “bli digital eller dö”. Hon hänvisar till museer som nu har digitala visningar och begravningsbyråer som livesänder begravningar. Likväl som att våra konsumtionsmönster ändrats, krögare som tidigare fnyst åt take away erbjuder nu digital beställning och hemleverans. 

I veckan annonserade Facebook-grundaren Mark Zuckerberg om en satsning de gör för att hjälpa företag som tidigare inte trodde att de behövde vara på nätet att etablera sig online. Hans prediktion är att vi kommer fortsätta leva våra liv mer på nätet och handla mer på nätet också. Det Facebook konkret ska erbjuda är möjligheten att ha en gratis webbshop, som låter användare handla direkt i Facebook och på Instagram. Tanken är att de sociala nätverkens användare ska kunna upptäcka nya produkter, precis som på en shoppingtur på stan, utan att behöva lämna appen.

Klimatet upp på agendan?

I en intervju i Svenska Dagbladet säger Corinne Le Quéré, professor i klimatforskning vid University of East Anglia i Storbritannien och huvudförfattare till en ny studie i tidskriften Nature Climate Change att vi står inför ett vägskäl där den närmaste tiden är avgörande hur högt upp klimatfrågan kommer stå på beslutsfattarnas agenda när samhället ska återskapas. 

De har studerat utsläppsnivån dagligen under pandemin och globalt var utsläppen som lägst den 7 april, då USA, Indien, Japan, Ryssland, Brasilien och Europa alla hade omfattande åtgärder mot coronapandemin på plats. Resultatet – hela 17 procent lägre koldioxidutsläpp än normalt.

Det är minskad vägtrafik som står för större delen av minskningen. Den omdebatterade flygtrafiken står för 3% av utsläppen. I Sverige står transportsektorn för 54 procent. Om vi minskar utsläppen från vägtrafiken får det stor effekt på de totala utsläppen. Enligt professor Le Quéré handlar lösningen om elektrifieringen av transportsektorn och att uppmuntra människor att promenera och cykla i stället för att ta bilen. 

Psykiska ohälsan spås öka

I pandemins spår kommer många förlora sitt jobb, många uppleva sig mer isolerade, upplevt förluster av nära personer och relationsproblem har kommit upp till ytan. Det man i tidigare nämnd rapport Low touch economy förutspår är att behovet av terapi och samtalsstöd kommer att öka. Redan innan pandemin hade vi en stor psykisk ohälsa och WHO har deklarerat att psykisk ohälsa är vår tids folksjukdom. Nu gäller det att ratta rätt som individ, familj, företag och samhälle för att vi inte ska landa i en än värre situation avseende vårt mående. Kortsiktigt är det nog oundvikligt men låt oss också ta denna fråga på allvar och sätta upp den på agendan vid återuppbyggandet av vardag och samhälle. 

Av Anna Ahrenfelt

Anna är civilekonom men insåg tidigt i arbetslivet att det som intresserar henne på riktigt är människor. Hon sadlade om vid millenieskiftet för att arbeta med verksamhets- och kompetensutveckling. Först 7 år inom HR på Handelsbanken och sedan som konsult och coach i eget företag. 2015 grundade hon Hållbar Vardag där hon idag är VD.